Historik Wisby Ringaren



Wisby Ringaren 17 är beläget på Klinten i Visby - ett stycke levande kulturhistoria.

Staden är en del av Unescos världsarv som en av dem bäst bevarade medeltida Hansestäderna. Kvarteret är beläget intill Adelsgatan, en av dem viktigaste infartslederna till den medeltida stadskärnan och hamnen, och var bland dem sista som planlades och bebyggdes på denna del av Klinten.


Fastigheten Ringaren 17 är belägen i kvarterets nordvästra del, gränsade till Vårdklockegatan i samma väderstreck. Den utgjordes av åkermark fram till infästet 1766, likt större delen av kvarteret. Vid tiden för husklassifikationen 1785 motsvarades fastigheten av två långsmala tomter, Klinteroten II:25 och 26. Dessa hade var sitt bostadshus, ett trähus med brädtak respektive ett stenhus med tegeltak. Tomterna var dessutom bebyggda med varsitt stall. 1883 hade tomterna mist sin inbördes avgränsning. Den sammanslagna tomten var bebyggd med ett om- och tillbyggt, nästan kvadratiskt skiftesverkshus.


Byggnaden, som till stor del sannolikt utgörs av 1700-talsträhuset, är placerad med gaveln i liv med Vårdklockegatan. Ett vinkelbyggt gårdshus är placerat vid mitten av den norra tomtgränsen. Gårdshuset har senare byggts till i flera omgångar och sträcker sig nu utmed hela den östra gränsen med en tillbyggnad mot nordväst. Bostadshuset har behållit samma omfattning sedan 1800-talet.


Sydväst om huvudbyggnaden finns en grusad gång och mellan gårdshuset och huvudbyggnaden finns det för staden typiskt slutna gårdsrummet, med några rosenbuskar och en liten trädgårdstäppa. Innergården nås från gatan via en träport med sparsam snickarglädje på överstycket. Porten har enkla panelade dörrar. Fastigheten är en god representant för karaktäristisk 1700- och 1800-talsbebyggelse på Södra Klinten. Den har därmed ett kulturhistoriskt värde. Fastigheten har även ett miljöskapande värde för stadsdelen genom sin karaktäristiska avskärmning.